Rembrandt van rijn
1606-1669
Dutch painter, draughtsman and etcher. From 1632 onwards he signed his works with only the forename Rembrandt; in documents, however, he continued to sign Rembrandt van Rijn (occasionally van Rhyn), initially with the addition of the patronymic 'Harmensz.'. This was no doubt in imitation of the great Italians such as Leonardo, Michelangelo, Raphael and Titian, on whom he modelled himself, sometimes literally. He certainly equalled them in fame, and not only in his own country. His name still symbolizes a whole period of art history rightfully known as 'Holland's Golden Age'. In 1970-71 a great exhibition in Paris was devoted to it under the eloquent title Le Si?cle de Rembrandt. A century before, a popular work of cultural history by C. Busken Huet referred to the Netherlands as 'the land of Rembrandt'. His fame is partly due to his multi-faceted talent. Frans Hals was perhaps at times a greater virtuoso with the brush but remained 'only' a portrait painter. Vermeer may have excelled Rembrandt in the art of illusion but was less prolific. Rembrandt was not only a gifted painter but also an inspired graphic artist: he has probably never been surpassed as an etcher, and he often seems inimitable as a draughtsman. His subjects reflect his manifold talent and interests. He painted, drew and etched portraits, landscapes, figures and animals, but, above all, scenes of biblical and secular history and mythology. Related Paintings of Rembrandt van rijn :. | portratt av titus | Details of The polish rider | Self-Portrait | Danae | The Blinding of Samson | Related Artists: Sir Edward john poynter,bt.,P.R.A1836-1919
English painter, draughtsman, decorative designer and museum official. He came from an artistic family: his great-grandfather was Thomas Banks the sculptor, and Ambrose Poynter, his father, was an architect and watercolour painter. Edward began studying art in 1852 under Thomas Shotter Boys, a friend of his father. In 1853-4 Poynter visited Rome, where he was greatly impressed by the large-scale academic painting of Frederic Leighton. Returning to London, he studied at Leigh's Academy and the studio of William Dobson (1817-1898). Poynter entered the Royal Academy Schools in 1855 but his admiration for French painting led him to Charles Gleyre's studio in Paris the following year. He remained there until 1859, with fellow students George Du Maurier, Thomas Armstrong and Whistler; their activities are described in Du Maurier's novel Trilby (1894). At this time Poynter received his first commissions for decorative work. He began designing stained glass and painting furniture and, after his return to England, he was employed by his friend the architect William Burges to decorate the ceiling of Waltham Abbey, Essex, in 1860. WITTEL, Caspar Andriaans vanDutch Baroque Era Painter, ca.1653-1736 georg engelhardt schroderGeorg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare.
Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier.
Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst.
När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet.
Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
|
|
|